Elide!

Lilla Elide är ett riktigt matvrak äta ska man göra ofta. Speceillt på nätterna. Tar ett tag att komma in i rutiner här hemma. Men det kommer sakta men säkert.

Familjen Grund!

Nu kan vi äntligen titulera oss som Familjen Grund. Lilla Elide är nu född och ligger vid mitt bröst och snusar så sött.
Den 11/2 föddes hon här på Västerås Lasarett. Klockan hann slå 13.59 innan hon behagade komma ut. Men ack vad underbar hon var och är. Helt klart värt värkar, smärta och trötthet. Nu njuter vi bara alla tre av varandra. Min älskade Matte är hemma hos oss och kommer vara det ca 1 månad framöver. Det känns så skönt att ha honom hemma. Han fixar och han donar. Passar upp på mig och lillgrodan. Han skämmer verkligen bort mig.) Men just nu så njuter jag bara av allt. Minsta lilla pip hon har för sig e gulligt. Hela hon e gullig, söt, vacker, spännande helt enkelt underbar! Man kan bara inte få nog av henne. Livet är helt underbart!

Live long and prosper u all!

Klockar

Igår började det. Värkarna började klockan 2 natten till Fredag. Oj oj säger jag bara. De höll i sig under hela dagen och fram på kvällen så kom de mellan 5 och 7 minuter och de började verkligen göra sååå ont. Då blev det ett samtal till Förlossninge. Fick komma upp på en kontroll. Hade värkar men ca 6 minuter emellan och allt var bra med kotten. Kotten låg fixerad väldigt långt ner men var endast öppen 1 cm...*Suck* Fick åka hem igen eller vi gick faktiskt hem klockan 12 på natten..Fick med mig sömntablett och smärtstilland hem. Det gjorde verkligen susen. Somnade och fick sova ca 4-5 timmar i sträck. Det behövdes verkligen. Hade inte kunnat sova nått på hela dagen. Värkarna avtog under natten och var ganska så lungt nu idag men de har satt igång nu igen här på kvällen. De gör ont, ganska så ont faktiskt. Men barnmorskan på förlossningen sa att det kan ta några dagar innan det kanske är dax. Jag hoppas verkligen inte att det kommer att dra ut mer på tiden. För jag känner redan nu att det kommer jag nog inte att palla. För när värkarna kommer känns det somm att nån står och slår allt vad de orkar på två punkter i ländryggen och att någon drar åt en brett band runt nedre delen av magen och värre kommer det väl att bli. Fortsätter de så här i natt så blir det inte så mycket sömn. Försöker klocka värkarna nu. De ligger mellan 4-6 minuter. Inte nog tätat men ack så smärtsamma. Bara att bita ihop och hålla ut tills det verkligen är dags.

Måste bara berätta om barnmorskan som jobbade igår natt. Kristina tror jag hon hette. HUr go och rolig som helst. Det bästa jag har träffat där hittills. Hoppas hon jobbar när det är dag för kotten att komma ut. Hon fick en verkligen att bli glad och inte bara vara negativ och besviken för att man fick åka hem igen. Utan och förklarade fördelarna och skämtade om det. Såååå himla bra var hon.

Usch vad det börjar göra ont nu. Rinner gör det men inte e det fostervatten heller enligt förlossningen. Hmmm jag hoppas verkligen inte att det drar ut för mycket på tiden....

Förhoppningsvis så har jag kotten i min famn nästa gång jag skriver här....

Live long and prosper!

BF + 4

Nu har snart dag 4 gått efter det beräknade förlossnings datumet. Inge direkta konkreta känningar på att kotten är på G. Har ätit en hel burk med ananas nu ikväll har fått höra att det ska kunna sätta igång det hela. Men än så länge har inget hänt. Usch jag börjar bli trött på att vara gravid nu. Vill träffa kotten! Har väntat på h*n så länge nu. Tydligen så får jag väl vänta ett tag till.
Måste bara få skryta över min man. Han är så underbar. Han städar, han tvättar och idag va han så go att han gick och handlade till ICA Viksäng. För att jag var sugen på annanas, våfflor och vi behövde mjölk. Han gjorde det för att jag skulle slippa åka ut med bilen. Han köpte också mat som jag var sugen på. Han e bara så go. Vet inte vad jag skulle göra utan honom...
Igår var vi in på en kontroll på förlossningen för att jag trodde att jag läckte. Men så var det inte. Var bara slemproppen som lossnat så då kunde det kännas som man börjat läcka. Så vi fick åka hem igen och fortsätta vänta. Men belv otroligt bra mottagen där av alla som jobbade just då, barnmorskor, uskor och st-läkare. Inte för att man ser fram emot att ligga på sjukhus men nu vet man att förhoppningsvis är det bra personal man har med att göra.

Bara att fortsätta och vänta på att lilla kotten vill komma ut.

Live long and prosper!