Händer det imorron eller....

Imorron så säger de att kotten är beräknad till alltså den 31/1-10. Kommer det att stämma eller blir det att gå över tiden. Jag tror det kommer gå några dagar till innan kotten väljer att komma. Men man vet ju aldrig. Slemproppen har ju troligen lossnat och idag efter städningen så hade det läckt vatten. Så det blev ett samtal till Förlossningen för att kolla läget lite. Eftersom det inte "forsade" så var det ingen fara. Så än är jag hemma. Har väl haft lite värkar men inga direkta regelbundna som går att klocka. Har tänkt på detta med att klocka värkarna. Visst vi fick lära oss det på profylaxkursen men det som är att jag känner ju när jag får "första" värken men känner inte när den slutar och den andra börjar. Skulle bara vara så mycket enklare om vattnet kunde gå så vet man att det är dags istället för att gissa sig till att jo men nu e värkarna nog täta dags att åka in. Men det är väl som alla säger att man känner när värkarna är starka nog för att åka in. Ibland undrar jag verkligen om jag kommer att göra det. Hela mitt smärtcentra är ju helt F-cked up tack vare fibron. Känner ju inte smärta och värk som "vanliga" gör. Kan inte säga att jag är orolig eller rädd för smärtan som följer med en förlossning det jag undrar överär hur jag kommer att palla värken som som kommer efter den ansträngningen. Kommer kroppen att slå bak ut eller kan man hoppas på att graviditetshormonerna kanske finns kvar i kroppen och att det inte blår så farligt. Kommer nog att bli lite jobbigt till och från när man kommer hem. Som tur är har jag ju en sådan underbar man som förstår en och som stöttar en. Han kommer att finnas här hemma nästan hela första månaden så vi kan njuta och lära känna kotten tillsammans. Det ska bli så härligt!! Matte har verkligen varit helt fantastisk under hela graviditeten, så lyhörd, stöttande och älskvärd. Han har servat med mat och dryck när man inte orkat eller haft ont. Han har tagit hand om tvättningen och stor del av städningen. Så en bättre och mer underbar man kan man inte ha!!!
Så jag måste bara säga att jag älskar min man och är så glad att jag har honom i mitt liv.

Vi får la se om kotten har tittat ut tills man skriver här näst. Det är bara att hålla tummarna!

Live long and prosper u all!